Lighting does not work

Flertalet av de allra vanligaste felen på en AC är möjliga att diagnostisera utan att ha tillgång till grenrörsmätare. Med hjälp av denna redogörelse bör det gå att känna igen och identifiera några av de allra vanligaste felen som uppstår på en AC.

Alla kylmaskiner förlorar gas från köldmediekretsen, över tiden. Stationära anläggningar, helt inkapslade i metall, håller kvar sin gas betydligt längre än mobila anläggningar. En AC monterad i en bil arbetar under betydligt svårare förhållanden. Den remdrivna kompressorn sitter monterad på en skakande och vibrerande motor. Resten av systemet sitter monterad i karossen. Därigenom har en rad svaga punkter skapats. Det handlar om axeltätningar för kompressor, o-ring tätningar och gummislangar. Kondensorn får dessutom (pga dess utsatta placering) ofta korrosionsskador. Både snabba och långsamma läckagen är alltså vanliga.

Även om det finns undantag, är det mest vanliga att bilars AC tappat merparten av sitt köldmedium redan efter 3-4år eller snabbare.

AC-aggregaten kan delas upp i två grundtyper. Den ena arbetar med "expansionsventil" och det andra med "stryprör". Strypröret kallas på engelska "orifice tube".

Luftkonditioneringsaggregat i en Citroën har i regel expansionsventil.

Typen med expansionsventil karaktäriseras av att burken som kallas torkfilter sitter på systemets högtryckssida. På filterburken brukar det finnas ett siktglas, så att man utifrån kan observera köldmedieflödet under drift. Tryckgivarna som behövs för att övervaka trycket i systemet, är vanligen monterad på själva filterburken. Det innebär att både låg och högtrycksgivarna sitter på systemets högtryckssida.

Typen med stryprör har även den en burk som innehåller torkmedel. Den kallas då "ackumulator" och är i detta fall placerad på lågtryckssidan. I motsats till system med expansionsventil, sitter här lågtrycksgivaren på lågtryckssidan. Ackumulatorn har inget siktglas. Anledningen är att ingen användbar information kan erhållas genom ett siktglas på lågtryckssidan.

Det sätt att felsöka som beskrivs här, är enbart inriktat på system med expansionsventil. Felsökning i ett stryprörssystem avviker till vissa delar, främst pga skillnaden av lågtryckgivarens placering.

Temperaturen i köldmedierören ger en ganska bra vägledning om hur systemet fungerar. När allt är normalt

Ska:

• Röret från kompressor till kondensor vara hett.
• Röret från kondensor som via torkfilter går till expansionsventil, ska vara varmt.
• Expansionsventilen ska vara kall.
• Röret från förångaren till kompressorn ska vara kallt.

Om systemet körs på max effekt, ska temperaturen i kupéns utblåsningsmunstycken ligga 10-15 grader under den omgivande temperaturen.

Med hjälp av en "grenrörsmätare" kan trycken på både hög och lågtryckssidan avläsas samtidigt. Trycket i vila samt hur trycken förändras när systemet är igång, ger säker information för att diagnostisera de flesta förekommande felen på en AC.

En gds-are utan tillgång till en grenrörsmätare får gå en annan väg. Han får visserligen nöja sig med den ofullständigare information som kan fås via tryckgivaren. Men med hjälp av den informationen kan de allra mest vanliga felen diagnostiseras. Tryckgivaren som sitter på torkfiltret kan ge tre olika tryckinformationer. Känner man till nivåerna på dessa och vad de står för kan värdefull information läsas ut. Tryckgivarens fyrpoliga kontakt är lättillgänglig och bekräftar eller dementerar de allra mest vanliga felen. Man får dock vara medveten om att tryckgivaren i sig, kan vara felaktig, även om detta inte är särskilt vanligt. Tryckgivaren kan å andra sidan lätt bytas utan att tömma systemet. Innanför tryckgivaren sitter en "schraderventil", (ser ut som en vanlig bilhjulsventil) den stänger igen när givaren backats ut några varv på gängan.

En god regel är att börja felsökningen med att klassa in felet i någon av nedanstående kategorier, felsökningen blir då enklare eftersom felsökningen kan ringas in i ett snävare område.

Kategori 1.Kompressorn startar inte.
Kategori 2. Kompressorn startar men kyleffekten är sämre än förväntad.
Kategori 3. Kompressorn startar, kyleffekten är någorlunda bra i början, men avtar efter en stund.

Kategori 1:
Här finns i huvudsak två felorsaker. Det ena är fel på strömförsörjningen till kompressorns el-koppling, det andra är för lågt tryck i systemet. Lågtrycksbrytaren har då stängt av systemet. Den bryter vid ca 1,5 bar för att skydda kompressorn mot otillräcklig smörjning.

Tryckgivaren på torkfiltret ger information om vilket av de två felorsakerna som gäller. Finns tillräckligt tryck ska det vara kontakt mellan polerna 1 och 2 i tryckgivaren. Är det avbrott där behövs påfyllning av köldmedium.

1. Torkfilter, 2. Tryckgivare, 3 siktglas, 4 fuktindikatoröga

Visar tryckgivaren att tillräckligt tryck finns, blir nästa steg att prova tvångsköra kompressorn. Det kan göras genom att samma poler, alltså 1 och 2 byglas, men då i honkontakten som sitter i kabeln. Är allt ok med kompressorns el-koppling och dess strömförsörjning, så ska kompressorn gå igång, även om systemet har för lite gas. Observera att tvångskörning bara bör förekomma i kortvariga prov, eftersom kompressorn inte får tillräcklig smörjning om systemet har för lite köldmedium.

Går inte kompressorn igång vid bygling, bör i första hand säkringar och relän kollas, därefter kompressorns el-koppling.

Polerna är nummrerade med små siffror vid varje pol i honkontakten. Två enkla tester kan göras, genom bygling enligt bild.

• Vid bygling mellan pol 1 och 2 kan kompressorn tvångsköras, trots att köldmedietrycket är för lågt. Testet visar om kompressorns elstyr